Dax för trädgårdsland

Liksom med bloggen har mina planer på trädgårdsland fått ligga på is ett bra tag. Ibland finns inte inspirationen, ibland finns det inte tid och ibland inte ens de verktyg man behöver.

Men nu i vår bestämde jag mej. Ska det blir trädgårdsland hos oss ska det blir nu! Den bästa platsen är utan tvivel på andra sidan byvägen på den gamla lilla tegen invid dejastugan. Micke sattes i arbete med att röja sly. Gamla vinbärsbuskar och äppelträd fick stryka med. Men mest var det sly. Massor...



Vår cembratall som gamla farfar Jalle planterat för ca 40 år sedan är stor och ståtlig men så felplacerad. Den växer med halva kronan ut över vägen och så skuggar den både hus och gårdsplan kring dejastugan. Så till barnens stora sorg (-Var ska ekorren bo nu då?) bestämde vi oss för att ta ner den också.

Imorse kom Anton (vår skogsdräng) och började fälla. Jag konstaterade att "i Pörtsnäs ska man alltid vara värst. Andra använder på sin höjd jordfräs i trädgårdslandet men vi tar till skogsmaskin!"

När det var dags för sembratallen fick Micke ta över och lämna vårbruket för en stund. Han är väl lite vanare med specialfällningar och dessutom måsta vi fälla över vägen. På några minuter var trädet omkull och plötsligt såg hela gårdsplanen så annorlunda ut. Känns lite tomt just nu men jag tror vi vänjer oss rätt snabbt.

Nu är det en hel del virke och energi (kvistar alltså) som ska forslas bort. Härnäst blir det grävmaskinsarbeten i jakten på trädrötter, stubbar och sten. Lite utjämning av marken och SEN ska jag få sätta upp mitt växthus och staka ut mitt trädgårdsland! När vi kommit så långt hoppas jag på mer värme, lite sol, mindre björkpollen och framförallt att mina arma tomatplantor ännu är i liv.

(Och nu märker jag igen varför jag hatar att uppdatera min blogg. Att få bilder och text i nån sorts ordning är lika lätt som att hålla reda på ett knippe loppor! Aaaaarghhh!)

Får jag be att presentera

Här är han nu, vår lilla kisse. Jolle heter han och han är en tvättäkta bondkatt. Luktade ko ännu tredje dagen här. Emil var med och hämtade honom då det är Emils bästa kompis som Jolle kommer ifrån. Vi funderade inte länge på namn då det kändes rätt sjävklart att kissen skulle få kompisens smeknamn. Nu gäller det bara att vara tydlig då Emil har kompisen med hit i fortsättningen så man inte ger kattmat åt honom och häller kaffe åt kisse.

Råkade nämligen ut för nåt liknande då Danella hade sin nya kompis med hem och vi ännu hade en hopplös tax som hette Jenny. Danella och hennes väninna skulle sova i Holken så jag lämnade dem med några förhållningsregler; "...och glöm inte att sätta ut Jenny till natten så hon inte skiter på golvet!" Gissa vad Danellas kompis heter? Hon såg rätt undrande på mej. :D
Jolle sov så snällt i bilen hela vägen hem. En stund gosade han i Emils famn men sen började han utforska huset. (Nu är det bättre städat under byrån! Ursäkta dammtussarna!)

Och nu är det ingen hejd på hans framfart! Igår föll han mellan spjälorna i trappan och landade 2 meter ner. Fick både näsblod och fläsknos. Kaninen ville han utforska och kravlade in i hennes bur vilket resulterade i en skitsur kanin och en livrädd katt. Nu är de åtskilda tills Jolle är större. Och förståndigare.

Orvar som först fräste och var tydligt emot kattunge i huset imponerade igår med att släpa hem en jätteråtta åt Jolle att leka med. Vet inte om Jolle är van med megastora ladugårdsråttor men han brydde sej inte nämvärt. Råttan var ju lika stor som Jolle så den kanske var lite läskig och därför nonchalerades.

Försöker få lite bilder på honom när han är i on-läge men det är svårt. Brukar bara hinna få svansen med eller så blir det en suddig bild. Fast visst är han söt i off-läge också. Iaf när han redan börjat sova med mej!

(Fiske-)LYCKA!

Finns det nåt som gör mej lycklig och lugn i sinnet så är det att sitta bakom flötet en stilla kväll. Att meta är bland det bästa jag vet sommartid. Idag fick jag infallet; ikväll ska vi sparka igång säsongen! Micke och Iko kom med och det blev en hel del fisk den timme vi var där. Speciellt rofyllt kan man ju inte påstå att det är med en 3½åring i sällskap som har väldigt mycket spring i benen. Nå, hon föll inte i iaf! Längst till vänster i bild syns vårt båthus där vi brukar sitta och meta. Vinden mojnade till kvällen och solen gick ner över Galtarby (byn på andra sidan viken) när vi satt på bryggkanten och drog upp fisk. Underbart!

Iko var inte så på hugget med att Orvar skulle äta upp alla fiskar. Imorgon kommer en ny liten katt till oss och hon tyckte Jolle skulle få av kvällens fångst han med. Men några fiskar fick Orvar så nu är nog alla i familjen nöjda!

Största fisken var den första Micke drog upp. En abborre på 302 gram. Det rekordet lär bli svårt att slå då en 100-grams fisk brukar vara stort i viken. Det kommer fler kvällar med mete i sommar så nu har vi nåt att hoppas på!

Och glad morsdag imorgon till alla mammor!

Nu har vi vår i luften! (Var har ni er?)

Nu kan man lugnt påstå att våren är här för att stanna! Både inomhus och ute börjar det blomma och grönska. Tyvärr har jag inte själv dess mer blomsterfägring i trädgården än lite scilla och tussilago men det är vackert så! Idag ska jag gå ut och kratta och anteckna inför hösten var det lönar sej att peta ner vårlökar. Alla platser som blir tidigast bara vill jag nästa år att ska blomma och vara fina. Vi är välsignade med en otrolig fin gårdsplan som vätter mot söder. Har sol hela dagen lång och snön smälter bort i rasande fart. Nu ska vi bara börja tukta trädgården för vi har nästan bara ogräs, lera och djupa spår av traktorer och grävmaskiner. Allt det ska bort! Eller, gräva ska vi ännu i vår så vi får utjämnat. Tack Ben för att du har lovat komma med grävmaskin så vi (jag) slipper göra jobbet för hand!

Fick en påminnelse i förbifarten av väninnan Nina om att det är nu äppelträden borde beskäras. Undrar när det senast gjorts här för det träd vi har kvar är i bedrövligt skick! Tänker gå an på det idag. Hur jag än beter mej kan det inte bli värre. Här växer ju små träd upp från grenarna. Hujedamej!

Och imorgon fyller John 18! Otroligt att jag har tre myndiga barn sen. Fast John kommer nog att förbli min lillpöjk ändå. Hur gammal han än blir! Grattis i alla fall!!

Ska se nu om jag fixar det här.

Väninnan Nina på Åland som har en alldeles förträfflig blogg har en utlottning på gång. Jag som suktar så efter hennes virkkunskaper vill självklart vara med i tävligen. För att vara det ska man länka till hennes blogg. Få se om jag fixar det här och nu:

Stjärnkraft!

Bara för att få ihop till ett inlägg..

..så snodde jag den här av Sandra.
Nämn något som gjorde dig glad igår: Att Micke köpte en ny tv (den gamla hade gett upp)
Vad gjorde du kl 08 imorse: Försökte skrapa ihop några timmars sömn.
Vad gjorde du för 15 min sedan: Dammsög styrox från köksgolvet.
Det sista du sa högt: "Iko sluta nu!" (Hon mosade ovannämnda styrox i småsmulor)
Det senaste någon sa till dig: "Ja ja jaaaa.." (GISSA vem som svarade mej så! ;))
Vad har du druckit idag: Två muggar te
Vad var det senaste du åt: En rågbrödssmörgås med ost och skinka.
Vad var det senaste du köpte: Fem gräddmunkar.
Vad är det för färg på din ytterdörr: Ek-färgad då den är lackad trädörr.
Vad är det för väder hos dig nu: Mulet och dystert.
Godaste glassmaken: Lakrits eller choklad.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Ja.
Sover du tungt: Ibland. Men jag vaknar av att katten går över sovrumsgolvet också.
Drömmer du mardrömmar: Ibland, men mer sällan nu.
Trivs du med ditt jobb: Ja.
Favoritklädsel: Jeans och t-shirt. Oömt ska det vara och bekvämt!
Favoritlåt just nu: Lyssnar på Boppers i bilen som bäst. Men nån favoritlåt har jag nog inte.
Vad ser du om du tittar till höger: Johns moppehjälm.
Vad gör dig glad just nu: Att det håller på att bli vår.
Vad ska du göra härnäst: Åka till Kimito apoteket och köpa nässpray och febernedsättande åt Iko (hon är tokförkyld) och handla lite mat i S-market också.
Höger eller vänsterhänt: Höger. Hopplöst högerhänt!!
Humör just nu: Jättetrött efter en usel natt. Iko har varit en het väderkvarn i min säng.
Favoritgodis: Choklad. Ev Fazers choklad med Lontoo Rae i.
Kläder just nu: T-shirt och ett par urgamla adidasbyxor.
Sommarplaner: Fixa trädgården hemma och lite rusta på Skattan.
Hur många kuddar sover du med: En.
Spelar du något instrument: Flöjt och lite piano. Har faktiskt spelat saxofon i många år. Men det var länge sen.
Morgon eller nattmänniska: Kvällsmänniska snarare.
Vad är viktigast för dig: Att ha min familj i min närhet.
Är du kittlig: Ja
Snarkar du: Jag svarar nej, men Micke påstår annat...
Stjärntecken: Skorpion.
Äckligaste insekten: Har inte obehag för insekter.
Längtar du mest efter just nu: Att Micke ska komma hem från skogen. Har sett honom så lite den här veckan.

Ja åsså var det apoteksresa då...

För vem finns egentligen den kommunala hälsovården?

Är den för pratsjuka gamla tanter?

För en dryg månad sedan ringde jag vår hälsocentral och bad om en tid till läkare. Hade ett födelsemärke som börjat klia förskräckligt och som jag ville få bort. Då fick jag svaret "Ring igen om två veckor så kanske du får tid i april." Jasså? Då jag tidigare varit till samma HVCs läkare i likadant ärende så sa han att det är bra att avlägsna dem så fort som möjligt! Undrade om det faktiskt inte gick att få tid tidigare. "Nej, men du kan ju gå privat också." Sagt och gjort, jag ringde Pulssi i Åbo. Fyra dagar senare var födelsemärket borta. Och plånboken en aning tunnare, men det var det värt!

För två veckor sedan slog det mej att jag borde gå på årskontroll till mödrarådgivningen. Man börjar komma upp i den åldern att det borde göras regelbundet. Döm om min förvåning när jag även där får svaret "Gå privat om du bara har råd." Men hallå? Det är ju en rätt enkel undersökning? Nåja, jag ringer Pulssi. Igen.

Idag tappade jag ändå förtroendet för att det finns nån som helst mänsklig omtanke och vilja att hjälpa på vårt HVC. Väninnans barn föll och slog ett stort jack i pannan. Blodet rann och vi hjälptes åt att försöka stoppa blodflödet samtidigt som vi letade fram telefoner och telefonnummer. 7 minuter före stängningsdax svarade HVC på samtalet. Först kopplades väninnan hit och dit, blev bortkopplad, ringde upp på nytt bara för att få svaret "Vi stänger precis just. Ni får vända er till Salo istället" Så, istället för att vänta på oss, de tio minuter det skulle ha tagit och köra tyckte de att det var okej att vi istället skulle sätta oss i bilen och åka 70 kilometer bort till ett sjukhus!

Jag blir helt stum i min ilska. För VAD betalar vi dyra skatter till bla hälsovården? Inte för att gå till privata läkare och finansiera våra läkarbesök själv iaf.

PS. Att Micke fortfarande inte fått svar från sin knäröntgen i augusti -10, trots två påminnelser, det är ju inte oväntat det heller...